Svenska elmarknaden
Den svenska elmarknaden avreglerades 1996 och samtidigt blev den svenska staten via Svenska Kraftnät (SvK) delägare i den norska elbörsen NordPool. Sverige och Norge fick därmed en gemensam fri marknad som de övriga nordiska länderna förutom Island, senare har anslutit sig till.
Under de första tre åren av avregleringen var konsumenterna tvungna att installera och betala för en särskild timmätare, det vill säga en mätare som mäter förbrukningen timme för timme, för att kunna utnyttja möjligheten att byta elhandelsföretag. Detta krav avskaffades 1 november 1999 då den så kallade schablonreformen genomfördes. Sedan dess kan alla elkonsumenter kostnadsfritt välja vilket elhandelsbolag de vill köpa sin el ifrån.
Elnät & elhandel
Som kund har du två olika avtal. Det ena är ett elnätavtal, med det elnätföretag som äger elnätet där du bor. Det andra är ett elhandelsavtal, med det företag som du köper el av, ditt elhandelsföretag. Det här betalar du för - elprisets delar
Elnätet - säkringen och var du bor påverkar kostnaden
Elnätsverksamheten bedrivs som monopol. För varje ort finns ett elnätsföretag som har ensamrätt att transportera el. Du kan därför inte fritt välja elnätsföretag. Elnätskostnaden beror på var i landet du bor och om det är i tätort eller glesbygd (dyrare i glesbygd). Elnätföretaget tar betalt för drift, underhåll och förnyelse av elledningar samt årliga avläsningar. Elnätskostnaden består av avgift för abonnemang och en avgift per förbrukad kilowattimme (kWh). Kostnaden för abonnemanget beror på säkringens storlek, som är ett mått på hur mycket el du maximalt kan använda vid ett tillfälle. Att kundernas elnätskostnader är skäliga kontrolleras av Energimarknadsinspektionen inom Statens Energimyndighet.
Den el du använder - välj elhandelsföretag
Elhandelsföretaget tar betalt för den el du förbrukar. De kan erbjuda dig olika typer av elhandelsavtal, till exempel med ett fast eller ett rörligt elpris. Ofta tillkommer också en fast årsavgift. Skriver du ett avtal med ett fast elpris är detta bundet under en viss tid – ofta ett, två eller tre år. Ett rörligt elpris följer utvecklingen på elmarknaden och förändras utan föregående avisering. Skatter, elcertifikat och andra myndighetsavgifter - betalas av alla
Utöver dina elnät- och elhandelskostnader tillkommer energiskatt, avgift för elcertifikat (för att gynna utbyggnad av el från miljövänliga energikällor), andra avgifter till myndigheter (för elsäkerhet, nätövervakning och elberedskap) samt moms. Energiskatten skiljer sig mellan norra och södra Sverige, medan avgiften för elcertifikat varierar mellan elhandelsföretagen. Momsen och andra myndighetsavgifter är desamma i hela landet.
Skatter, elcertifikat och andra myndighetsavgifer
Energiskatten på el för år 2009 uppgår till 28,3 öre/kWh exkl. moms för privatpersoner.
NordPool Den nordiska elbörsen
Elen köps in på den nordiska elbörsen NordPool som är den officiella handelsplatsen. Nordpool består av en spotmarknad och en terminsmarknad. På spotmarknaden fastställs priset dagligen efter utbud och efterfrågan. Detta pris kallas systempris eller spotpris och är ett genomsnittligt pris för hela börsområdet (Sverige, Norge, Finland, Danmark). De olika aktörerna, det vill säga producenter och elhandelsföretag lämnar dagligen, innan klockan 12:00, bud på hur mycket de räknar med att producera respektive konsumera det nästkommande dygnet. Där utbudskurvan korsar efterfrågekurvan sätts priset. Systempriset är alltså ett jämviktspris och blir ett referenspris för elmarknaden - terminsmarknaden - och för det pris slutkunden får betala. På terminsmarknaden handlas terminskontrakt avseende framtida prissättning av spotleveranser. Ett terminskontrakt innebär att man har rätt att i framtiden köpa el till ett förutbestämt pris, och detta pris speglar marknadens tro på det framtida systempriset. Kontrakten kan elhandlare och producenter utnyttja för prissäkring och riskspridning. På denna marknad har aktörerna möjlighet att prissäkra köp och försäljning av kraft upp till fem år framåt i tiden. Prissättningen på terminsmarknaden utgör basen för elhandlarnas prissättning mot kund avseende fastprisleveranser.
Länk till nordpool
Vad påverkar elpriset?
De viktigaste faktorerna som påverkar elpriset i Norden är först och främst efterfrågan och utbudet, t.ex. efterfrågas mer el under en högkonjunktur än under en lågkonjunktur. Därtill kommer tillgången på vattenkraft och priset på utsläppsrätter. Sist men inte minst kommer de politiska besluten om t.ex. skatter och avgifter. Utsläppsrättigheterna för koldioxid, som introducerades i början av 2005, har fått en alltmer betydande roll för elpriserna, eftersom de påverkar marginalkostnaden för kolkondensproduktionen. Under en stor del av ett normalt vattenår är dansk och finsk kolkondensproduktion marginalprissättande (prisbildande) på den nordiska marknaden men ju mer vatten som finns tillgängligt för vattenkraftproduktion desto färre antal timmar under året blir kolkondensen prisbildande. Marginalkostnaden för ett kolkondenskraftverk varierar över tiden, dels på grund av varierande bränslepriser och dels på grund av varierande priser för utsläppsrättigheter. Utsläppsrättigheter har med dagens prissättning inneburit en fördubblad marginalkostnad för kolkondenskraftverk i Norden och övriga Europa. Osäkerheten om framtida priser på utsläppsrätter är mycket stor.
För mer information läs vidare på www.nordpool.com
Elcertifikat För en bättre miljö
I maj 2003 infördes elcertifikat som är ett marknadsbaserat system för att gynna produktion av förnybar el och det ersatte det tidigare statliga stödsystemet. Att producera el från förnybar energi är dyrare än från de traditionella produktionsslagen som finns i Sverige och för att hjälpa fram dessa har man skapat elcertifikatsystemet. Energikällor som berättigar till elcertifikat är vindkraft, solenergi, geotermisk energi, biobränslen, vågenergi, viss vattenkraft samt torv.
Producenter av förnybar el tilldelas ett certifikat för varje Megawattimme (1 MWh = 1000 kWh) el de producerar. Dessa kan de sedan sälja till elhandelsföretagen. Priset på elcertifikaten sätts av marknaden efter principen om utbud och efterfrågan. Ersättningen från försäljningen av elcertifikaten får elproducenten och den ska täcka de extra kostnaderna producenten har för att producera förnybar energi i jämförelse med mer traditionell produktion. Dessutom ska ersättningen stimulera nyinvesteringar i förnybar el.
Varje elanvändare är enligt lag tvungen att köpa en viss kvot/procentandel elcertifikat av sin totala förbrukning. För privatkunder sköter elleverantören hanteringen av elcertifikaten och tar sedan betalt för det via elräkningen. Kvotplikten höjs varje år och är för 2008 16,3 %. Målet med elcertifikatsystemet är att öka den årliga elproduktionen från förnybara energikällor med 17 TWh år 2016 jämfört med 2002 års nivån.
Den 1 januari 2007 ändrades lagen om elcertifikat vilket innebar att hanteringen av kvotplikten flyttades från elanvändaren till elleverantören. Kostnaden för elcertifikat är nu en del av elpriset och särredovisas inte som tidigare.
För dig som kund innebär detta följande:
För nytecknade avtal efter 2007-02-01 samt för tillsvidareprisavtal ingår elcertifikatavgiften i elpriset och särredovisas ej från och med 2007-02-01.
För våra kunder som ingått avtal om fast elpris före 1 februari 2007 gäller avtalsvillkoren avtalstiden ut.
Detta innebär att elcertifikatavgiften särredovisas på fakturan och att denna, efter avisering, kan ändras under avtalsperioden.
Utsläppsrätter
Ska minska utsläpp av växthusgaser
Handeln med utsläppsrätter började i januari 2005 och omfattar alla EU:s medlemsländer. Systemet med utsläppsrätter är skapat för att EU ska uppfylla sina åtagande om minskade utsläpp och utgör en av de flexibla mekanismer som finns i Kyotoprotokollet. Under första fasen, åren 2005 till 2007, gäller handeln bara koldioxid medan det under den andra fasen, åren 2008-2012, finns möjlighet att inkludera ytterligare branscher samt andra växthusgaser.
Systemet fungerar så att ett tak sätts för hur stora utsläppen av koldioxid får vara under hela handelsperioden och per år. I snitt ska de länder som ingår i EU-15* reducera sina utsläpp med 8 % jämfört med 1990 års nivå. Övriga medlemsländer som gick med i EU i maj 2004 har egna individuella mål som går in under Kyotoprotokollet. Varje land fördelar sitt individuella tak på de anläggningar som omfattas av systemet enligt så kallade Nationella Allokeringsplaner (NAP) som länderna själva upprättar. De nationella allokeringsplanerna måste dock först godkännas av EU kommissionen. I Sverige är det ungefär 750 stycken anläggningar som berörs av systemet. Varje land ansvarar sedan för att sätta upp ett särskilt register där alla transaktioner som genomförs ska registreras. I Sverige är det Energimyndigheten som är ansvarig för detta register som heter svenskt utsläppsrättssystem (SUS).
Förutom de företag som har blivit tilldelade utsläppsrätter kan även andra företag utanför systemet samt privatpersoner delta i utsläppshandeln. Det som krävs av samtliga är att man har ett konto via SUS, så att man kan registrera transaktionerna. Handeln av utsläppsrätter sker antingen via mäklare eller via börser, bl.a. NordPool och Powernext.
Den som äger en utsläppsrätt har rätt att släppa ut ett ton koldioxid under angiven handelsperiod. Under första handelsperioden ska minst 95 % av utsläppsrätterna fördelas gratis till de berörda anläggningarna. Svenska staten har beslutat att alla svenska företag ska få sina utsläppsrätter kostnadsfritt. De företag som släpper ut mindre koldioxid än det antal utsläppsrätter som företaget förfogar över kan spara utsläppsrätterna eller sälja överskottet till andra företag medan företag som släpper ut mer måste köpa in utsläppsrätter.
Priset på utsläppsrätterna bestäms av utbud och efterfrågan. En viktig parameter i prissättningen är hur många utsläppsrätter som totalt fördelas inom EU. Ett större utbud av utsläppsrätter innebär lägre pris och vice versa. Andra faktorer som påverkar priset är bl.a. vädret, den ekonomiska utvecklingen och den politiska osäkerheten.
För mer information läs vidare på:
www.energimyndigheten.se
www.utslappshandel.se
Elmarknaden och prissättning
Dyraste produktionen bestämmer elpriset på all el
Elpriset styrs av utbud och efterfrågan på den Nordiska elbörsen, Nordpool. Utbudet beror mycket på nederbördsmängderna, eftersom vattenkraft står för en stor del av elproduktionen. Men det tar en viss tid innan väderförhållanden får ett genomslag i priset. Efterfrågan på el är starkt beroende av hur kallt det är under vinterhalvåret.
I princip bjuds el ut på börsen i produktionskostnadsordning, det vill säga från relativt billig vind-, vatten- och kärnkraft till relativt dyrare kraftvärme och fossilkondenskraft. Där elhandlarnas (köparnas) köpbud möter elproducenternas (säljarnas) bud på börsen sätts marknadspriset. Prissättning styrs alltså huvudsakligen av kostnaden för att driva det elproduktionssystem som sålde den dyraste enheten el, så kallad marginalprissättning. Det innebär att fossil kondenskraft bestämmer priset på elmarknaden. När utbudet av el från relativt billigare produktionsanläggningar blir lägre än normal, exempelvis vid torrår då vattenkraftsproduktion blir lägre, måste dyrare produktionsalternativ användas mer. Då stiger marknadspriset och bestäms av de dyraste alternativen. Att fossil kondenskraft är prissättande på marknaden innebär alltså att stigande priser på fossila bränslen normalt leder till stigande elpriser.
Efterfrågan på el styrs till stor del av den ekonomiska utvecklingen i samhället. Därför sjönk exempelvis elanvändningen under lågkonjunkturen på 1990-talet. Efterfrågan på el är starkt beroende av hur kallt det är under vinterhalvåret. Privatkonsumenters efterfrågan påverkas också av variationer i priset på olja till värmepannor. Det beror på att många villaägare har möjlighet att gå över till eluppvärmning när oljepriset blir för högt och vice versa. Andra faktorer som också har effekt på elpriset är till exempel priset på de utsläppsrätter av koldioxíd som elproducenterna numera måste köpa och världsmarknadspriset på kol, med mera.
Källa: www.kov.se
Vindkraft
Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el under drygt 6.000 av årets 8.760 timmar, alltså cirka 80 procent av tiden. I ett gott vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk om 2 MW drygt 5 miljoner kWh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen i cirka 1000 villor (utan eluppvärmning).
I dagsläget finns närmare 800 aggregat i landet, främst i södra Sverige längs kusterna och på Gotland, med en sammanlagd installerad effekt på cirka 500 MW. Jämfört med våra grannar Danmark och Tyskland är Sverige dock än så länge ett litet vindkraftland. I Tyskland finns över 18 000 vindkraftverk med en installerad effekt om drygt 20 000 MWh och Danmark får cirka 20 % av all sin el från vindkraft.
Källa: www.svenskenergi.se & www.vindenergi.org