Hur blir man bäst i Sverige, en mästare? Finns det något recept att följa? Så här kanske: Tag en styck påg från S:t Olof, blanda med övrig familj, tillsätt 4 msk intresse för motocross, 2 tsk medfödd talang, 3 msk vinnarinstinkt och 12 dl träningsvilja. Arbeta varsamt ihop ingredienserna och jobba med dem under lång tid. Se till att ge stöttning under hela processen och tillsätt väl valda sponsorer efter hand och …voilá!
Vi befinner oss på klassisk motorsportmark, Svampabanan utanför Tomelilla. En plats där allt tog sin början för 25 år sedan för Filip Bengtsson, Sveriges i särklass bästa motocrossförare.
– Jag hade nog egentligen aldrig något val, skrattar Filip som svar på frågan om hur det gick till när han började köra motocross. Det föll sig liksom naturligt och sporten visade sig passa mig perfekt från början.
Pappa och storebror körde och lillebror Filip fick hänga med. Det var en helt ny värld som öppnade sig. En spännande värld fylld av sprutande grus, våghalsiga hopp, varvande motorer och mängder med adrenalin. Vad mer kan man önska sig?
När han var fem fick han börja köra själv. Det var kärlek från första stund. Svampabanan blev hans andra hem och motorcykeln hans bästa vän. Det märktes tydligt redan från början att han hade talang. Som tolvåring fick han börja tävla ”på riktigt” och blev direkt uttagen i landslaget. Hela livet kretsade kring motocross och familjen for land och rike runt med Filip och hans älskade motorcykel.
– Det var en härlig tid, minns Filip. En tid där jag också fick lära mig att klara mig mycket själv. Givetvis fanns familjen där, men i motocross har man inget lag att luta sig mot. Det var upp till mig själv om det skulle gå bra eller inte på tävlingarna.
När gymnasiet väl var avklarat kunde Filip koncentrera sig helt och fullt på sin träning och sin sport. Ett heltidsjobb som tagit honom till mängder av platser, både i Sverige och utomlands. Bland annat bodde han under några år i Holland där motocross är väldigt stort och därefter en tid i Italien.
Steget från junior till senior var dock tufft. Puberteten kom relativt sent för Filip, vilket gjorde att många av hans jämnåriga konkurrenter kom ifatt och gick om. Men, när Filip efter några år vuxit till sig visade han återigen vem som var bäst på att hantera cykeln, banan, underlaget och pressen och som 20-åring tog han sitt första SM-guld i motocross. Sedan dess har det blivit ytterligare fem. 2019 lyckades han också vinna världens största endurotävling, Gotlands Grand National och kanske är det därför han bestämt sig för att framöver satsa mer på enduro.
– Jag har börjat köra mer och mer enduro på sistone och inför säsongen 2020 siktade jag faktiskt på att försöka ta dubbeln, det vill säga SM-guld i både motocross och enduro, berättar Filip.
Tyvärr blev det inte riktigt så. Av lite olika anledningar. Bland annat satte pandemin såklart stopp för många av SM-tävlingarna under 2020. I de två som kunde arrangeras lyckades Filip dock vinna alla heat, vilket resulterade i ett sjätte SM-guld i motocross. Dagen efter att SM-guldet bärgats var det dags för endurotävling, men där tog det stopp. Och det med besked. Ett träd längs banan krossade inte bara Filips dröm om att ta ”dubbeln” utan också flera ben i ena handen, lårbenet och ena skulderbladet.
Skadan krävde flera operationer och lång rehab. En tid då Filip fått mycket tid att fundera och blicka både bakåt och framåt. En tid då han mer än någonsin insett hur mycket sporten betyder för honom och hur tacksam han är för allt stöd han fått genom åren. Från sin familj, sin flickvän och sina sponsorer.
– Jag är så tacksam att jag kan hålla på med min sport på heltid och kan inte nog tacka alla mina sponsorer som gör det möjligt. Däribland Österlens Kraft som trott på och stöttat mig i stort sett från början. Jag tycker det är så coolt att de uppmärksammar och stödjer så många olika sporter och verksamheter här på Österlen. Det betyder mycket för bygden, avslutar Filip innan han tar sin cykel på ännu ett träningsvarv på Svampabanan där allt en gång tog sin början.
