Vitabyortens Elektriska Energiförening

ökraftbil

1922 kom elektriciteten till Vitaby med Vitabyortens Elektriska Energiförening – det som idag är Österlens Kraft

När det nya Vitaby – stationssamhället – anlades och växte fram vid förra sekelskiftet, var det några personer som var särskilt drivande. Anders Håkansson byggde inte bara Vitaby Lanthandel och en för tiden modern kvarnrörelse eller en trävaruförädlingsverksamhet i anslutning till järnvägen. Han byggde också byns första lilla energiverk och var en av de drivande, tillsammans med åbon Ola Månsson på Ryadal, för att få elektricitet i byn genom att bilda den ekonomiska föreningen Vitaby Elektriska Energiförening redan 1922. 

Föreningens första driftsmästare och montör hette Thore Pettersson och han bodde bredvid slaktaren Axel Olsson uppe vid Måns Pers Torg. Elnät drogs i byn till föreningens medlemmar, som efterhand blev allt fler och verksamheten växte. 

1939 anställdes installatören Per Persson som montör. Han hade tidigare arbetat bland annat som avläsare och inkasserare i Gladsax elektriska distributionsförening och som elmontör vid L.Schöns elektriska installationsbyrå i Gärsnäs. Lönen var 225 kronor i månaden och arbetstiden 48 timmar i veckan, med ständig jour. Helgdagar var fridagar, men om fel uppstod skulle det avhjälpas oberoende av när och motsvarande ledighet fick tas ut vid tillfälle. Semesterledigheten var 6 dagar per halvår och montören måste bo i Vitaby och ta sig till arbetsplatsen med cykel eller annat färdmedel. Det var den verkställande ledamoten i föreningens styrelse som bestämde vilka arbeten som skulle utföras – direkt eller genom föreningens driftsmästare Thore Pettersson.

1943 flyttade Per in i huset där Thore Pettersson bott och han hade också gift sig med slaktaren Axel Olssons dotter i huset bredvid. Per hade då vidareutbildat sig vid Hässleholms tekniska högskola och övertog befattningen som Vitaby Elektriska Energiförenings driftsmästare. Föreningens anläggningar omfattade nu distributionsnätet inom Vitaby, Södra Mellby, Ravlunda och Brösarps socknar, med 80 kilometers ledningar för högspänning och 116 transformatorstationer. Föreningens personal, underställda driftsmästare Per Persson, uppgick till 8 installatörer och 6 linjemontörer.

Bostaden Per och hans familj nu bodde i var en tjänstebostad för Vitaby Elektriska Energiförening och på tomten ställdes en röd träbarack upp där de anställda arbetade när de inte var ute på uppdrag. Det röda skjulet hade inga bekvämligheter, men det fanns torrdass och en vattenpump som de anställda kunde använda. Telefon fanns i baracken och den delades med Per Persson och hans familj.

Till att börja med använde Per Persson sin egen bil för uppdragen. Bilen var av märket Willys och den var inte helt pålitlig. Bland annat kunde ratten ibland lossna under färd. Men… i början av 1950-talet fick Per en nyare Volvo Duett som tjänstebil.

per med första bilen ökraft Österlenskraft
Per med familj och första bilen.

Vid denna tid hade också den växande föreningen börjat bygga ett hus för verksamheten på Nores väg, med kontor och butik där man sålde glödlampor och andra elektriska prylar. På övervåningen fanns en liten tjänstebostad, men Per bodde kvar i huset på Axlahultsvägen tills han pensionerades 1977.

Per hade ständig jour, vilket innebar att han skulle åtgärda fel när de uppstod, även på fritiden och när den delade telefonen, som funnits i den rödmålade baracken, flyttades med till den nya lokalen gav det upphov till en del praktiska problem, eftersom man inte visste om den som ringde ville nå föreningen eller om det var ett privat samtal till familjen Persson.

Den ständiga jouren innebar också att Perssons julfirande var lite speciellt. Man fick äta tidig julmiddag, för när alla i byn började laga mat samtidigt, så höll inte elnätet för det och Per fick bege sig ut varje julafton för att åtgärda problemen. Detsamma gällde för Per och föreningens övriga personal under Kiviks Marknad, då man jobbade näst intill dygnet runt. I början av 1960-talet infördes delad jour mellan de anställda och Per fick ett eget telefonabonnemang.

Några av byns ungdomar hade också sommar- och extrajobb på Vitaby Elektriska Energiförening och fick cykla ut med elräkningar till abonnenterna i bygden.

I takt med att antalet medlemmar i föreningen ökade, utvidgades elnätet till att omfatta allt större delar av Österlen med tusentals elabonnenter och man bytte så småningen om namn till Österlens Kraft Ekonomiska Förening.

1998 skedde en överenskommelse med Simrishamns Energi om samgående och verksamheten flyttade strax därefter från Vitaby till nuvarande lokaler på Testgatan 3 i Simrishamn. Föreningen Österlens Kraft Ekonomisk Förening, nuvarande ägare till dotterbolaget Österlen Kraft AB, ägs fortfarande av de kunder som valt att bli medlemmar – idag cirka 400 medlemmar och under senare år har alla vinstmedel stannat i föreningen för att användas till investeringar i föreningens verksamhet.

Idag driver Österlens Kraft sin verksamhet inom såväl elnät och elhandel, fiber och fjärrvärme.

Österlens Kraft AB

Scroll to Top