Visste du att 90 % av Simrishamns flerbostadshus och de allra flesta offentliga lokaler får sin värme från Österlens Krafts fjärrvärmeverk på Fabriksgatan? Här produceras ca 50 Gigawattimmar (Det är 50 miljoner kilowattimmar!) värme varje år av biomassa från Skåne. Och hela anläggningen sköts av Christian Jönsson och fyra kollegor.
Idag pratas det mycket om el och kapacitet i näten. Det är ett område där fjärrvärmen spelar en stor roll och ser till att det finns el för alla andra. I Simrishamn så står fjärrvärmen för hela 50 Gigawattimmar per år – energi som då inte behöver tas från elnätet.
– Nästan alla lägenheter och offentliga byggnader i Simrishamn värms härifrån, säger Christian Jönsson som är drifttekniker med ansvar för fjärrvärmeverket i Simrishamn.
– Tyvärr är det bara 10 % av villorna men vi bygger ut nätet efterhand. Idag är det ju många som vill ha fjärrvärme eftersom elpriserna är så oförutsägbara. Priset på fjärrvärme har ju inte rört sig med många procent på de senaste åren.
Fjärrvärme fungerar ungefär som värmesystemet i ett hus – men i jätteformat: En panna värmer upp vatten till ca 80-90° som sedan pumpas runt i rör runt hela staden. I Simrishamn står det tre fliseldade pannor på tillsammans 13,5 Megawatt som värmer hela stadsnätet. Som reserv för väldigt kalla dagar och om något går sönder finns även tre oljepannor.
– De används sällan – kanske i snitt för 1% av värmeproduktionen på ett år.
Allt sköts och hanteras av fyra personer.
Den vita ”röken” som syns från skorstenarna på verket är för övrigt inte alls rök – utan vattenånga. Den kommer från att rökgasen från pannorna kyls ner i kondenseringsanläggningar – och den värme som röken då avger förs tillbaks och förvärmer vattnet i fjärrvärmenätet. Det gör att man numera kan ta tillvara mer än 90 % av energiinnehållet i flisen som värme.
– Bara kondenseringen ger oss 3 MW extra effekt – plus att det renar rökgaserna.
Flisen man eldar med kommer från skogsråvara i närområdet. Det är för det mesta de delar av träden som blir över när massaindustrin och sågverken tagit sina delar: Grenar och toppar… i genomsnitt har flisen transporterats cirka fem mil på sin väg till värmeverket.
– Vi har krav på oss att vi ska kunna redovisa exakt varifrån vår flis kommer, säger Christian.
Christian som är utbildad sjöingenjör var maskinist till sjöss och arbetade på ankarhanteringsfartyg innan han började på Österlens Kraft. Ankarhanteringsfartyg är de båtar som placerar ut de ankare som håller olje- och gasplattformar på plats. En tuff arbetsplats där det var svårt att få hjälp att få när det går snett.
– De som säger att de inte blir sjösjuka har bara inte varit med om tillräckligt stor sjö… På Nordsjön blev ALLA påverkade någon gång.
– Här i land är det enklare att jobba. Det finns reservdelar att hitta och hjälp att få. Och vi är ett gäng som jobbar tillsammans och där alla ställer upp för varandra.
Men Christian är tacksam över sina år till sjöss.
– Man lärde sig att lösa problem. Det finns ingen annan som gör det åt dig. Och det är en inställning som jag tycker vi här på värmeverket och hela Österlens Kraft också har. De som jobbar här går inte hem om något inte fungerar – man jobbar tillsammans tills dess att problemet är löst.
Christian och hans kollegor sköter inte bara själva värmeverket utan hela fjärrvärmenätet. Från underhåll och service till att vara med på inkoppling av nya fastigheter.
– Det har blivit ett stort intresse senaste tiden och vi kopplar in nya fastigheter så snabbt vi hinner. Just nu är det full rulle på Skansenområdet men det är också fler och fler villor där nätet går nära som vill koppla in sig. Och vi har ju effekt så det räcker, så vi ser ju gärna att de som har möjlighet går från elvärme till fjärrvärme. Det ger ju också mer el över som kan användas till annat.